Garn brukar vara gjort av antingen djurfiber, växtfiber, syntetiska fiber eller en blandning av de olika fiber sorterna. Alla fiber har olika egenskaper och ofta blandar man dem för att på så sätt ta fram det bästa från varje fiber. Ett grövre garn är starkare och mer hållbart medan ett finare garn är mjukare.
Vad garnet är gjort av påverkar hur det ser ut, dess egenskaper och priset. Därför brukar garn av naturmaterial vara något dyrare än garn av syntetiska fiber. Vilket garn som är att föredra är helt upp till dig. Det ska kännas bra och se bra ut och samtidigt ska det passa din plånbok.
Djurfiber
Fårull är ett naturligt funktionsmaterial som andas och värmer även när det har blivit blött (till skillnad från bomull som blir väldigt kallt när det är blött). Därför passar ull särskilt bra till vinteraccessoarer som vantar, mössor och sockar, som gärna blir blött i vårt svenska vinterväder. Ull som man kan tvätta i maskin (sk superwash) är behandlad på kemisk väg för att minimera fiberns luddiga ytterskikt. Då blir man tyvärr av med ullens fantastiska egenskaper men man har ett plagg som många upplever mindre sticksigt än vanlig ull. Tyvärr brukar plagg som gjorts med ett superwash garn ha svårt att hålla formen, det tenderar att sträckas, detta eftersom man har behandlat garnet på ett sätt som gör att garnets fibrer inte ska fästa vid varandra.
Merinoull är en typ av fårull som är exklusivare än vanlig fårull. Den består av mjuka, lätt vågiga fiber. Merinoullen delas in i tre generella grupper; strong, medium och fine. Fine delas sedan in ytterligare i superfine och ultra fine. Ju finare (tunnare) fiber merinoullen har desto exklusivare. Merinoull kliar mindre än vanlig ull och bakterier trivs inte i ullen vilket gör att den passar utmärkt till underställ och strumpor.
Alpacka har liknande fiber som fårullen men den är mjuk som merinoull, det beror på att fibern har mycket mindre diameter än den grova fårullen. Alpackaullen är en lyxig, silkeslen och hållbar fiber. Den tovas inte så lätt och blir inte nopprig. Beroende på hur man spinner ullen blir garnet lätt eller tungt. Eftersom Alpackaullen inte innehåller lanolin är den hypoallergenisk.
Mohair kommer från angoragetter och är en lyxig fiber. Det värmer som ull men är väldigt lätt. Mohairgarn är hållbart, fint att färga och tovar sig inte. Fastän mohair är en sträv fiber så blir den väldigt mjuk och fluffig när man spinner den. Den är inte lika elastisk som fårull. Man blandar ofta upp mohair med fårull eller nylon för att fiberna ska hålla ihop bättre.
Cashmere kommer från Kashmirgetens mage. Detta garnet anses vara det allra lyxigaste. Håret kammas av getterna en gång om året, de klipps alltså inte. Det är väldigt mjukt, håller värmen och är elastiskt. Eftersom produktionen är så begränsad är det ett exklusivt garn.
Silke tillverkas av de kokongtrådar som silkesfjärilens larver spinner in sig i. Silkesfibern är en av de starkaste naturliga fiber som finns. Garnet som skapas blir fantastiskt lyxigt, mjukt och lätt men samtidigt väldigt slitstarkt. Man blandar ofta silke med ull, alpacka eller bomull för att ge en härlig lyster och fint fall. Silke tar inte upp värme så bra, därför är det populärt i varmare klimat. Eftersom framställningen är så krävande så är silke dyrt.
Växtfiber
Bomull är ett starkt, ej elastiskt fiber som andas. Det används ofta för att göra släta, lätta sommarkläder och är perfekt till amigurumis och inredningsdetaljer. Bomullsgarn är svagare än silkesgarn men starkare än ullgarn. Om bomullsgarnet gått genom en merceriseringsbehandling blir det jämnare och glansigare än vanlig bomull. Det får även mer lyster och krymper inte lika mycket. Processen uppfanns av John Mercer och innebär att man behandlar bomullen med natronlut och sträcker den.
Lin är skönare att ha på sig än rena bomullsplagg när det är varmt ute eftersom det absorberar fukt och torkar betydligt snabbare än bomull. Lingarn är perfekt att använda till sommarkläder och det blir finare, mjukare och skönare med åren. Precis som bomull så saknar lin elasticitet, det blir lätt skrynkligt men det märker man inte på samma sätt när det är ett handstickat plagg. Garnet är oftast tunt spunnet eftersom fibern är så tung.
Bambu ger precis som bomull en sval känsla. Virkar man med bambugarn så blir det mjuka och lätta plagg. Det är snällt även för den känsliga huden, lätt att tvätta och har antibakteriella egenskaper. Därför är det populärt att använda till babyprojekt.
Lyocell/Tencel är framtaget för att hitta ett mer hållbart alternativ till bomull. Lyocell och Tencel är samma sak, men det sistnämnda är ett registrerat varumärke. Vid tillverkningen av Tencel är träråvaran som används FSC-märkt, dvs hållbarhetscertifierad. Tencel är mer skonsamt mot miljön än både viskos och bomull. Cellulosafibern tillverkas uteslutande av pappersmassa av eukalyptusträd. Den enda kemikalie som används i tillverkningen är ett ogiftigt lösningsmedel, aminoxid, som används i en sluten process där upp till 99% av kemikalien återanvänds. Detta minimerar påverkan på miljön och sparar både energi och vatten. Det sägs också att Tencel är det absolut bästa för den känsliga/allergiska huden.
Syntetiska fiber
De mest kända syntetiska fiberna är akryl, nylon och polyester. De är lättskötta, töjer sig inte och är oftast billigare än naturfiber. Nackdelar med akryl är att materialet inte andas, att det har en förmåga att gnissla under arbetets gång och att det kan lätt noppa sig. På senare år har en hel del premium-akryl kommit och många sorter är mjuka och noppar sig inte.
Akryl och polyester har många fördelar. Det är lätt att använda för nybörjaren, skrynklar inte, är mer elastiskt än bomullsgarn och väldigt följsamt att virka/sticka med. Är man allergisk brukar dessa garnerna fungera bra. De är ekonomiska att producera, lätt att sköta om och väldigt mångsidigt. Ofta kombinerar man akryl med ex bomull eller ull.
Nylon/polyamid är väldigt elastiskt, lättskött och hållbart. Man blandar därför det med andra fibrer för att tillföra hållbarhet till kläder, så som strumpor och fingervantar.